måndag 24 september 2012

The duke of prunes

För den invigde är det en låt av Frank Zappa - för den oinvigde så är det numera kulören på mina tår. Blodet verkar inte förstå att det ska tillbaka upp till pumpen.. Jag har huggit en hel del ved och även där lyckades jag klabba till det. Ett felplacerat hugg och pinnen flög tillbaka och spräckte ögonbrynet. Jag har spenderat för mycket tid på kontor.. Armar och händer värker efter arbetet här och jag känner mig som en gammal tant rent fysiskt. Det dricks dessutom en jävla massa te och det snusas på tok för lite!

Vi hade gäster i lördags! Biodlande vänner till familjen kom från Warzawa så vi eldade i huset och käkade riktigt fin mat. Det bjöds även på lite kaka och paluszki! Gällande maten: Kryddorna här är annorlunda (och färre) än man är van vid men jag börjar komma att uppskatta det. Först upplevde jag det som något oraffinerat men nu är det fan the real deal. Det är så det smakar egentligen och med tanke på att maten för det mesta bara transporterats 20 meter och odlats med mängder av kärlek så klagar jag inte. Här finns fyra sorters äpplen, päron, plommon, jordgubbar, vindruvor, hallon, svarta och röda vinbär och en jäkla massa grönsaker.

En liten bit bort märks civilisationen i form av ett stort jävla grustag fyllt av vrålande lastbilar och grävarmaskiner. Det byggs vägar i närheten och de kör skytteltrafik med grus därifrån. I söndags gjorde vi ett besök där och kunde konstatera att det ser för jävligt ut men det blev en trevlig promenad som avrundades med äpple, te och snicksnack.

Idag har vi rensat nässlor och gallrat bort rötter ur marken ute i höstsolen. Det var såpass varmt att t-shirten åkte av. En liten bit land som lämnats åt ödet ska nästa år husera vitlökar. Imorgon ska vi täcka det med halm och plantera fröerna. Loco kom hoppande med en levande mus i munnen när jag och den andra woofaren diskuterade mänsklighetens framtida energibehov. Strax efter det skulle jag äta ett äpple men körde en ferdinand och satte jag mig på en geting.. Aaah, livet..!

Det är coolt att leva med människor som lever så här nära naturen och vet så mycket om hur den fungerar. De har en sån uppriktig respekt för allt levande och de har lyckats skala bort all onödig skit som konsumtionssamhället hela tiden försöker pracka på en för att det ska fortsätta fungera - inte för att människan ska må bra. De har inte mycket men de har vad de behöver. På mindre än en vecka har de lyckats få mig att bli harmonisk och lugn - trygg trots att jag är med helt okända människor långt hemifrån. Det känns som jag har känt de här människorna mycket längre än så.

Under en fattig mans rock döljer sig ofta ett rikt hjärta.

Lublin

Lublin

Lublin

Tics - den enögde banditen med världens som sin toalett.

Kong på andra sidan grustaget

Grustagssjön


Gänget + gäster
Lublin. Notera växterna inuti tornet.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar