Vilse i någon annans trädgård: På miniturné genom västra östeuropa

Howdy folks!

För er som inte använder ansiktsboken kan jag berätta att jag är i Slovenien för tillfället. Tills imorgon bitti, för då åker jag till Bologna. Eller ja, det är egentligen en bra bit ut i skobojden från Bologny. Snubben uppe i bergen jag egentligen skulle till har fått ställa in pga vädret där. Han har fått fly ner till kusten i väntan på att det ska ordna till sig. Men jag har haft flax och hittat ett kollektiv uppe i bergen inte långt därifrån som kunde ta emot mig trots att tiden var knapp.

Det här med att luffa runt på hostel från stad till stad är inte riktigt min grej. Jag begriper inte hur skotten jag o Danny träffade i Krakow pallar. Han hade varit ute i åtta månader och bara luffat runt. Den här gamle gubbaskånken började tröttna redan inom en vecka.. Man är aldrig själv, det är aldrig tyst och man har inget "hem". Maten har också fått mig att kinka loss lite. Jag visste redan när jag lämnade Polen att resan skulle ta mig genom kungadömena av majonäs, ost och degigt vitt bröd. Needless to say så har jag svällt upp till jultomtestorlek på mindre än två veckor.

Jag har länge funderat på vad grejen är med värmen här i dessa länder. Använder ingen långkalsonger? När jag berättar om min passion för raggisar och björnkläders underställ verkar alla hajja grejen men varför är det så förbannat varmt på alla tåg o bussar? En stackars viking smälter ju nästan bort i sina långfjesingar! Är folket här som genmodifierade kameler som suger i sig värmen, lagrar den och portionerar ut den när de är utomhus? Eller gillar de bara känslan av iskall svett? Jag har tagit upp detta med många utlänningar jag mött och alla stämmer i bäcken.

Alright! Bratislava: Jag kan verkligen inte rekommendera någon att åka dit. Det är totalt och fullständigt stendött. Jag hamnade dessutom i gruff med två hjärndöda snubbar utanför en bar som störtade på mig. Överlag var det mycket banka-sig-på-bröstet-stämning i Bratislava. Det fanns ungefär noll sevärdheter, folk var generellt rätt dryga och jag ser inte en enda anledning att åka tillbaka. Det kändes som en fattig kommunistkopia av Wien. Rummet delade jag med en gigantisk snubbe från Senegal, som rabblade böner i sömnen och i rummet intill hade vi åtta hormonstinna italienska guidos. I had to Bratisleave that joint.

Budapest: Det regnade exakt hela tiden jag var i Budapest. Faktum är att igår var första gången jag såg solen mer än en halvtimme på över en månad. Jag diggade inte Budapest heller.. haha gubbjäveln kommer fram men det var fan helt översvämmat av bilar. Allt är anpassat efter biltrafiken och det är en jävla pain in the ass att ta sig runt till fots. Det är dessutom samma skåpmat där som i alla andra centraleuropeiska städer. Visst, ruinbarerna är sjukt balla och badhusen är najs, men det kändes ändå mest som en repris. Jag hade turen att träffa riktigt soft folk att hänga med så på det hela taget hade jag det ändå sweet!

Ut ur Schengen: Tullen på tåget var helvild. Jag hade fimpat lyset i min kupé vilket de inte diggade. Först kom två gubbar med ficklampor, sen kom en annan o tände lyset och började förhöra mig. Han frågade mig om allt som stod i passet, var jag hade varit och vad jag skulle göra i Kroatien. Han var extremt skeptisk till att mitt pass bara hade en stämpel. Men han är ju inte med i Schwengen, så who can blame him. Han började förhöra mig på allt som stod i passet. Jag svarade "fel" på flera grejer: Den svenska grismyndigheten har fått för sig att mitt tilltalsnamn är Ola, så det var första bommen. Andra bommen var födelseorten. I Ottarp finns det tre hus och en kyrka. Likförbannat står det i passet att jag är född där. Han frågade dessutom efter namnet på farsan vilket var helknas. Efter en lång arg blick så gick han. Sen kom det en till och körde i princip samma förhör samt ytterligare en kvinna som var tulltjänsteman och undrade om jag hade pickadoller o knark i väskan.

Zagreb: Helt annat tempo. När jag kom av tåget och ut ur stationen var det nästan helt tyst. Det var en vindstilla kväll med ett rätt saftigt snöfall. I parken byggde folk snögubbar, överlyckliga hundar studsade runt o tuggade snö och farsor drog omkring sina kids i pulkor. Längs gatorna försökte folk gräva fram sina bilar medan snöröjargubbarna stod och garvade och rökte cigg. Nästa dag gick jag till stadsparken, Maksimir för att få lite lugn o ro och vara för mig själv en stund. Med över en halv meter snö överallt så fick jag precis vad jag ville. Det var helt jävla mindblowing att kunna sitta där på en stubbe med en pilsner och inte höra något annat än fågelsång och vind. Folk var genuint trevliga och hjälpsamma i Zagreb och jag ser fram emot att åka tillbaka och se mer av Kroatiens natur.

I fredags tog jag tåget till Ljubljana och sen bussen vidare till Bled. Hooolala – sicket ställe!! Slovenien är helt fantastiskt! Sjukt skönt folk och majoriteten kan engelska. Naturen är helt sinnes, ölen kostar next to nothing och solen sken nästan en hel dag! Jag tog en tur runt Bled lake och knallade sen iväg en 6-7km för att se vad som hände i Vintgar gorge, precis i utkanten av Triglavs nationalpark. Det var heelt tokigt. Stängt under vintern och jag förstår varför. Snö överallt (5-7dm), hål i gångbryggorna, saknade räcken, tre meter långa istappar som man inte vill få i huvudet osv.. Inga människor, ingen fungerande mobiltelefon och ingen som visste var jag var så jag kom inte hela vägen fram till det 18m höga vattenfallet som är finalen innan hjärnan satte stopp. Jag hade även planer på att ta mig in i Triglav narodni park, vilket jag iofs gjorde en liten bit igår, men vädret crappade ur idag och det ska regna ett par dagar nu så jag glider vidare Jag har redan bestämt mig för att dra dit igen – det är lätt det ballaste jag sett i Europa.

Just nu sitter jag i Ljubljana, på ett hostel och är sjukt stoked inför morgondagen! Jag kommer vara framme på gården runt sjusnåret imorron kväll.

Planerad hemkomst är någonstans runt mitten av Februari så fyra igång kaffekogaren och sätt degen på jäsning, baby! Peace out!